Handbollsligan damer
| # | Lag | Senaste | Ma | V | O | F | +/- | P |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1. |  |
22 | 15 | 2 | 5 | 103 | 32 | |
| 2. |  |
22 | 14 | 4 | 4 | 100 | 32 | |
| 3. |  |
22 | 12 | 4 | 6 | 46 | 28 | |
| 4. |  |
22 | 12 | 3 | 7 | -8 | 27 | |
| 5. |  |
22 | 12 | 1 | 9 | 3 | 25 | |
| 6. |  |
22 | 12 | 0 | 10 | 18 | 24 | |
| 7. |  |
22 | 9 | 2 | 11 | -3 | 20 | |
| 8. |  |
22 | 9 | 2 | 11 | -6 | 20 | |
| 9. |  |
22 | 9 | 0 | 13 | -38 | 18 | |
| 10. |  |
22 | 7 | 1 | 14 | -41 | 15 | |
| 11. |  |
22 | 6 | 2 | 14 | -45 | 14 | |
| 12. |  |
22 | 4 | 1 | 17 | -129 | 9 |
Historia
Handbollsligan för damer, den högsta serien för kvinnlig handboll i Sverige, går officiellt under namnet Handbollsligan dam sedan säsongen 2023/2024. Grundandet av denna liga, som representerar toppen av svensk damhandboll, har en lång och framstående historia rotad i decennier av utveckling och förändring inom sporten. Serien har funnits under olika namn och formats sedan 1971, varav dess nuvarande utformning introducerades 2016 i syfte att marknadsföra och stärka damhandbollen.
Framväxten av damidrott under 1960-talet, tillsammans med ett ökat antal damidrottsevenemang, bidrog till seriens utveckling. Ursprungligen kallades serien för ”Allsvenskan” innan den bytte namn till ”Elitserien” och senare till ”SHE.” Namnbyten och strukturella förändringar har infört mer professionalism och uppmärksamhet, vilket har möjliggjort ligans expansion och ett allt mer konkurrenskraftigt spel.
Även om kvinnlig handboll har funnits i Sverige sedan tidigt 1900-tal, har sporten sett ett uppsving i popularitet och professionalism de senaste decennierna, vilket Handbollsligan dam är ett bevis på. Serien har genom åren fostrat många talangfulla spelare, både nationellt och internationellt, vilket har bidragit till att etablera damhandboll som en viktig del av den svenska sportvärlden.
Framstående lag och vinnare historiskt
I Handbollsligans historia har flera lag cementerat sin plats som dominanter inom sporten. Bland dessa har Skuru IK och IK Sävehof utmärkt sig, vilket har gjort dem till framstående namn inom svensk damhandboll. Sävehof, baserat i Partille, är känt som det mest framgångsrika laget i seriens historia. Med ett imponerande antal SM-guld sedan millennieskiftet, har klubben visat exceptionell förmåga att kontinuerligt vara bland de bästa.
Även Skuru IK är en klubb med framgångsrik historia. Baserad i Nacka har klubben under flera decennier stått som utmanare till Sävehof och lyckats vinna ett antal guldmedaljer, vilket gjort rivaliteten mellan dessa två klubbar till en av de mest omtalade inom svensk idrott.
Ytterligare framstående lag genom åren inkluderar Lugi HF och H65 Höör, som båda har fortsatt vara starka konkurrenter i serien och flera gånger lyckats nå slutspelens avgörande matcher. De har också producerat flera stjärnspelare som gått vidare till internationella scener.
Upplägg och format
Grundserie
Handbollsligan för damer följer en struktur som består av en grundserie följt av ett slutspel. Grundserien inleds i september och sträcker sig normalt fram till början av våren, vanligtvis mars. Under denna period möter lagen varandra i ett dubbelmöte, vilket innebär att varje lag möter varje lag två gånger – en gång hemma och en gång borta. Det totala antalet matcher per lag i grundserien varierar beroende på antalet lag i serien, men vanligtvis spelas cirka 20–24 omgångar.
Syftet med grundserien är att bestämma lagens placering inför slutspelet, där de åtta bästa lagen avancerar till kvartsfinal. Lagen rangordnas baserat på poäng, som tilldelas enligt ett trepoängssystem – två poäng för seger, en poäng vid oavgjort och ingen poäng vid förlust.
Slutspel
Efter att grundserien är avslutad tar slutspelet vid. Det är under slutspelet som seriens vinnare koras. Slutspelet är uppdelat i kvartsfinaler, semifinaler och slutligen finaler, där varje möte spelas i en serie av bäst av fem matcher. Vinnaren av respektive möte går vidare till nästa runda medan förloraren elimineras.
Finalen äger rum i slutet av våren, ofta i maj, och avgör vilket lag som blir svenska mästare i damhandboll den säsongen. Mästarlaget får, förutom SM-titeln, även möjlighet att representera Sverige i europeiska klubblagsturneringar som Champions League.
Statistik och tabell
När det gäller statistik över Handbollsligan dam är det värt att nämna några grundläggande punkter som både nykomlingar och inbitna handbollsfans kan finna intressanta. Genom åren har det skett förändringar i seriens struktur och regelsystem, men en konstant har varit att statistiken erbjuder en utmärkt inblick i lagens och spelarnas prestationer.
Poängligan (”skytteligan”) är alltid av stor betydelse, där de mest framträdande målgörarna får mycket uppmärksamhet både i media och bland publik. Försvarsspel är dock en lika viktig del, där statistik över målvaktsräddningar och lagets defensiva insatser ger en mer komplex bild av ett lags styrkor och svagheter.
Tabellen uppdateras kontinuerligt under säsongen, vilket gör det möjligt för fans och analytiker att följa varje lags framsteg. Lag som ofta ligger högt i tabellen har vanligtvis en blandning av balanserad offensiv och stark defensiv, vilket är avgörande för att nå framgång i serien.
Kval och nedflyttning
För de lag som hamnar på de två lägsta placeringarna i tabellen efter grundserien väntar inte slutspel, utan istället en kvalkamp för överlevnad i serien. De två sista lagen i Handbollsligan möter då de två topplagen från Damallsvenskan, den näst högsta divisionen i Sverige, i ett kvalspel. De avgörande kvalmatcherna spelas också i bäst av fem matcher.
Vinnarna av dessa kvalmatcher spelar således i Handbollsligan nästkommande säsong, medan förlorarna får spela i Damallsvenskan. Kvalet är alltid hårt omdiskuterat och kan innebära stor dramatik, då mycket står på spel för de inblandade klubbarna. Förutom rent sportslig status har även ekonomi och spelarförsörjning blivit viktiga faktorer, eftersom en nedflyttning kan påverka en förenings hela verksamhet.
Antal lag i serien
Handbollsligan består av 12 lag som tävlar om mästartiteln och överlevnad i serien varje säsong. 12-lagsstrukturen har varit relativt stabil under de senaste åren, vilket möjliggjort en jämn och konkurrenskraftig nivå genom hela säsongen. Varje säsong ges ett nytt lag möjlighet att visa sin kapacitet genom ett inträde från Damallsvenskan eller via kvalspel.
Lag som tillkommer och försvinner skapar omväxling men betyder också att varje säsong kan introducera nya utmaningar och möjligheter för både nykomlingar och redan etablerade lag. Variation i konkurrensnivå, lagkapacitet och publikintresse gör Handbollsligan dam till en av de mest dynamiska och intressanta serierna i svensk idrott.